Nya synsätt på ”missbruksvården”

Att superiet från början sågs som en karaktärsdefekt. Man tvångsvårdade många alkoholister med stöd av nykterhetslagen (1954:579). Då kunde alkoholisten omhädertas i upp till fyra år på alkoholistanstalt. Men en markant förändring i synsätt på alkoholism kom med socialtjänstlagen (1980:620). Tvångsvården var då ett undantag, och socialtjänsten fick huvudansvaret för personer med alkohol och drogproblem. Samhället har länge tvistat om var problemet ligger i ett beroende och det har forskats i det och det ses mer och mer som en sjukdom. Forskningen fortsätter och det tas fram nya sätt att diagnostisera sjukdomen. Nya mediciner tas fram för behandling av abstinens och det verkar som att vi går mot två lösningar på problemet. Den ena är icke medicinsk behandling och den andra är att kontrollera sjukdomen med medicin. Forskningen fortsätter och det sker ständigt nya upptäckter och synsätt på ”missbruksvården”.

Det finns olika synsätt på vad som ligger bakom ett beroende. Medicinskt-fysiologiskt synsätt som baseras på tolerans och abstinens. Socialt synsätt där man som beroendemedel såg varje substans, vars icke-medicinska bruk leder till negativa konsekvenser för individ eller samhälle. Psykologiskt synsätt som pekar på drogsug (craving), kontrollförlust vid intag som leder till oförmåga att begränsa intaget till en mindre mängd. Ett integrerat synsätt där alla synsätt bör tas med i diagnostiken av ett beroende. Beroende och missbruk är två olika tillstånd som kan mätas i DSM IV. Enligt DSM manualen kännetecknas beroende, i varierande konstellationer, av fenomen som traditionellt betraktas som fysiologiska, sociala och psykologiska. Sen mäts även missbruk enligt DSM. Belöningssystem och mekanismer. Forskning på möss. Amfetamin höjer dopamineffekten tio gånger, jämfört med samlag två gånger. Effekten uteblir och när det normala läget känns fel måste användaren ha mer. Impulsivitet, kontroll och beslutsfattande. Att inte kunna vänta på en större belöning utan ta det som finns direkt trotts att han vet att om han väntar får han mer. Låga mått serotinin ger mest impulsivitet. Hög impulsivitet ger högre risk för beroende. Att sluta är inte det svåra, det svåra är att inte börja igen (återfall). Studier och försök med möss visar på höga risker vid stress eller exponering av liten dos. Återfallstriggers. Genetiskt, barn till föräldrar ökar risk 2-4 gånger. Sociala arvet, biologiska 50 % högre risk. Forskning har gjorts på tvillingar som visar på genetiska men även social inverkan på individen.

Comments are closed.